Industrihistoria

Vid 1800-talets slut etablerades två betydelsefulla industrier på orten, Marieholms tegelbruk (1889) och Marieholms Yllefabriks AB (1898). Yllefabriken kom att få ett särskilt stort inflytande och var helt avgörande för Marieholms expansion under 1800- och 1900-talen.

Yllefabriken skapade många arbetstillfällen för Marieholmsborna (under 1940-talet var det ortens största arbetsgivare) och uppförde arbetarbostäder samt samlingshus med bland annat biograf, bibliotek och bankkontor. Yllefabrikens VD hade även kommunala uppdrag och bidrog exempelvis till att samhället elektrifierades. Fabriksbyggnaderna och dess skorstenar invid Saxån kom med tiden att bli en karaktäristisk Marieholmsilhuett. Den andra betydelsefulla industrin, Marieholms tegelbruk, tillverkade fram till nedläggningen 1955 rött fasadtegel vilket användes till oräkneliga byggen i Marieholm och präglar ortens bebyggelsekaraktär än idag.

Yllefabrikens och andra industriers växande behov av arbetskraft medförde att åtskilliga tomter styckades av från gårdsägarna i området kring sekelskiftet 1900 vilka bebyggdes av småhus och villor i tegel. 1915 uppgick Marieholm till att bli municipalsamhälle och den fortsatta tillväxten under de följande årtiondena resulterade i att det på 1930-talet uppfördes kommunalhus med lokaler för polis och sjuksystermottagning, samt brandstation av Reslövs landskommun.

1930- och 1940-talen kom att bli en blomstrande period för Marieholm. Då sysselsatte Yllefabriken ca 400 personer och samhället kunde stoltsera med speceributiker, bagerier och fiskhandlare såväl som urmakeri, elaffär samt järn- och trävaruhandel med mera. Marieholms mejeri och Åkarps Gästgivaregård var även de stora arbetsgivare på orten.

Ortens kraftiga tillväxt nådde sin kulmen genom bildandet av Marieholms landskommun 1952 och anläggandet av Marieholms friluftsbad 1955, men kom därefter att trappas av. Under samma årtionde lades Marieholms tegelbruk ner och den svenska textilfabrikationen drabbades av en allvarlig kris. Denna kris kom i förlängningen att leda till att yllefabriken gjorde stora investeringar i nya maskiner vilket effektiviserade produktionen, men antalet anställda reducerades kraftigt.

Befolkningen i Marieholm ökade fortfarande något under 1960- och 1970-talen varpå nya bostadsområden uppfördes i oexploaterade jordbruksområden i norr och senare mot Reslöv i öster, men ökningen kom sedan att stanna av. 1982 lades persontrafiken på sträckan Landskrona-Eslöv ned och järnvägsstationen revs. Yllefabriken höll igång sin produktion in på 2000-talet men tvingades till slut stänga ner 2002 på grund av låg lönsamhet – efter över 100 år som Marieholms främsta industrisymbol.

Sidan är under uppbyggnad. Välkommen att bidra med information om Marieholm!

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of eslov.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close popup window