Om Eslöv

Jämför Eslöv i dag med historiska kartor. Öppna kartan i ett eget fönster

Redan under äldre stenåldern levde människor inom det område som i dag utgör Eslövs kommun. De var nomader som följde åarna och slog sig ner längs dessa och kring Ringsjön och Vombsjön. Människorna levde av fiske, jakt och insamling av växter. Lämningar från denna tid finns vid Rönneholms mosse och längs Kävlingeån. Under den yngre stenåldern blev människorna mer bofasta och den första bondekulturen med svedjebruk och tamboskap började ta form. Vid denna tid röjdes också en stor del av skogarna till åkrar och halvöppna betesmarker, och landskapet blev mycket öppet. Järnåldern Under järnåldern blev brukningen av jorden mer intensiv

1600-talet var för Eslövs och Skånes del en orolig tid då Sverige och Danmark slogs om Skåne. Efter freden i Roskilde 1658, blev Skåne en perifer del av Sverige efter att ha varit en central dansk riksdel. 1800-talet medförde genomgripande förändringar i hela samhället. Bland annat ändrades landskapsbilden för alltid i samband med skiftet då de samlade byarna splittrades och gårdarna flyttades ut på byns marker. Mellan 1803 och 1860 skiftades i stort sett hela det område som idag är Eslövs kommun. I skiftesreformens kölvatten utdikades också stora arealer våtmarker för att kunna odlas. Landets industrialisering och urbanisering började också

Perioden 1860-1880 kan betecknas som Eslövs stads födelsetid. På två decennier hade ett helt nytt samhälle uppstått och nått en sådan stabilitet, att dess vidare utveckling inte kunde hindras av tillfälliga bakslag. En viktig del av Skåne hade äntligen fått ett nödvändigt och naturligt centrum för sina ekonomiska behov. I boken Stadens födelse av etnologen och professor emiritus Sven B Ek, som ingår i Eslövs Museieförenings skriftserie, beskrivs handelsortens framväxt, bebyggelse och miljö, skillnaden mellan bonde och köpingsbo, samhörighet och klasser och de förändringar som den nya staden stod inför. Den traditionella livsföringen från landsbygden kunde inte omedelbart ersättas med

När järnvägen kom till byn 1858 växte Eslöv snabbt, blev köping 1874 och stad 1911. Järnvägar började byggas i Sverige i mitten av 1800-talet. Det var sent i förhållande till många andra europeiska länder och det var långt ifrån självklart att man skulle satsa på denna nymodighet i bondelandet Sverige. Motståndare förskräcktes av kostnaderna och hävdade att detta snabba och ogudaktiga sätt att resa skulle göra människor sjuka. Dessutom skulle järnvägarna leda till en oönskad industrialisering. Men utvecklingen gick inte att hejda och under den senare hälften av 1800-talet exploderade järnvägsbyggandet. Eslöv växte med ”vilda västernfart” Att den lilla byn

Eslövs första stadsplan upprättades av Malmös stadsingenjör, Erik Bülow-Hübe, år 1913. Stadsplanen, som beräknades för en folkmängd upp till 50 000 invånare, fastställdes först 23 mars 1917 av hans Kungliga Majestät. Eslövs första stadsplan Eslöv är en stad starkt formad av järnvägen och orten växte snabbt efter 1858 då Södra stambanan invigdes. Runt järnvägsstationen uppstod en ny stad på bara 50 år. Den första utbyggnaden av Eslövs stad skedde oreglerat, men i stora delar efter den rutnätsplan som var den statliga idealstadsplanen för järnvägssamhällen. Erik Bülow-Hübes idé var att staden skulle utvecklas med olika karaktär på den västra respektive den

Sidan och dess undersidor är under uppbyggnad. Om du vill får du gärna bidra med mer information om Eslövs historia!

Mycket i Eslöv har sedan 1800-talets mitt handlat om, präglat och kretsat kring pionjäranda, dådakraft, framåtanda, produktion, fabrikation, dygder, kamratskap, föreningsliv, arbetsgivare, företagare, anställda och arbetare. Företag liksom människor har kommit och gått. Nykterhetsrörelse, fattigvård, föreningsliv och sociala engagemang men också organisationen inom fack.  Arbetarrörelsen och fackföreningar har vuxit i takt med att verksamheter vuxit upp. De har fram tills idag spelat sin roll för hur samhället utvecklats. Liksom staden har dessa delar av socialt liv och engagemang utvecklats i det främsta uttrycket för staden: Människors behov av närhet till varandra. Arbetarrörelsen kom till Eslöv i början på 1890-talet. En