Spritfabriken

Spritfabriken, eller kanske mjölkpulverfabriken, byggvårdsbutiken, svartklubben, direktörsbostaden, filmstudion eller varför inte riksintresset? Tegelslottet har tjänat många och vägrar att dö. Kanske sneglar det på Lagerhuset och dess stolta renässans.

Panorama över Spritfabriken
Panorama över Spritfabriken

Spritfabriken uppfördes ursprungligen 1904 som mjölkpulverfabriken AB Siccator. Men redan 1910 bytte verksamheten både inriktning och namn. Som Skånsk Spritförädling AB började man tillverka sprit istället för mjölk.

Företaget förstatligades sedan 1917 när det köptes upp av AB Vin & Spritcentralen. Efterhand blev tillverkning av sprit alltmer koncentrerad och 1957 lades fabriken i Eslöv ned.

Sedan dess har byggnaderna används till olika ändamål som lager, utställningar, svartklubbar med mera. 2005 spelades skräckfilmen Vem är du? med bland annat Nour El-Refai in i lokalerna. Jonas Skelterwijk stod för manus och regi.

Rivningsdebaclet

Spritfabriken 1940-tal. Föjers arkiv.
Spritfabriken 1940-tal. Föjers arkiv.

Viste du att Eslöv är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljön! Och att det kan ha konsekvenser:

Anledningen var att Riksantikvarieämbetet 1997 hade värderat och fattat beslut om att Kulturmiljön var av riksintresse. Motiveringen löd: ”Stadsmiljö – järnvägsstad – som visar järnvägens och industrialismens betydelse för den moderna tätortsutvecklingen, hur en hållplats på den rena landsbygden successivt utvecklades till planmässigt uppbyggt stationssamhälle och så småningom stad.”

När många rivningar under åren som följde ändå beviljades av kommunen, särskilt vad gäller historiska industrimiljöer, tröttnade länsstyrelsen slutligen när ett rivningslov för Spritfabriken beviljades 2008.

På våren 2008 fattade Länsstyrelsen beslut om att alla bygg-, rivnings- och marklov inom centrala Eslöv skulle förhandsgranskas av dem innan kommunen fick fatta beslut i ärendena.

Kommunen förband sig, för att slippa den extra granskningen, att upprätta en handlingsplan för bättring, och i samarbete med länsstyrelsen definierades hur vi i framtiden bättre skulle hantera kulturmiljön. Ett av resultaten av handlingsplanen är den detaljplan som nu ligger för spritfabriken. Slutet gott allting gott.

När järnvägsknutpunkten var som störst. Illustration från Eslövs stadsmuseum och Eslövs kommuns handlingsplan för riksintresset.
När järnvägsknutpunkten var som störst. Illustration från Eslövs stadsmuseum och Eslövs kommuns handlingsplan för riksintresset.

Framåt!

Visionsskiss på hur Spritfabriken kan omvandlas.
Visionsskiss på hur Spritfabriken kan omvandlas.

Nu är det dags för nästa steg i historien om Spritfabriken. Eslövs Bostads AB (ebo) planerar att bygga hyresbostäder i den gamla fabriken.

För att bevara och framhäva den industriella karaktären kommer lägenheterna variera i storlek och utformning. Ambitionen är att bibehålla industrikänslan och förena den med moderna material.

Utöver själva industribyggnaden kommer ebo också att bygga helt nya hus, i modern arkitektur som harmonierar med de äldre byggnaderna. Blandningen av det nya och det gamla kommer att skapa en unik boendemiljö, där Eslövs historia förenas med samtid och framtid.

Illustrationsskiss fasad längs Ystadvägen.
Illustrationsskiss fasad längs Ystadvägen.

Sprithistoria

Brännvin har tillverkats i Sverige sedan slutet av 1400-talet. Det användes ursprungligen för kruttillverkning och som läkemedel och ansågs ha många goda egenskaper. Fram till slutet av 1500-talet framställdes brännvin av vin, men då ändras basen i produktionen till säd och sedan 1800-talet ibland även potatis. Brännvinet blev sedan en allmän folkdryck.

Fram till mitten av 1800-talet skedde det mesta av brännvinsproduktionen som husbehovsbränning, men detta förbjöds 1855. De första ångbrännerierna anlades i Skåne på 1830-talet redan innan den husbehovsbränningen blev förbjuden. Därefter gick utvecklingen mycket snabbt och antalet ångbrännerier ökade lavinartat i jordbruksbygderna. I Skåne fanns 199 av landets 670 ångbrännerier år 1852. Åtta år senare, 1860, infördes tillverkningsskatt på brännvin och därefter minskade antalet brännerier så att det år 1914 fanns cirka 100 brännerier kvar i Skåne. Dessa svarade för 75 procent av den totala brännvinsproduktionen i Sverige.

Tyck till om sidans innehåll eller bidra!

Här kan du skriva till oss och berätta om du vet mer eller om du tycker att något ska ändras.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of eslov.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close popup window