Stockamöllan ABs historia

Redan på 1400-talet gav vattenfallet i Rönneå förutsättningar för kvarnrörelser. Namnet Stockamöllan förekommer i gamla hävder första gången 1682, då Per Persson (kallad Per Möllare) på Bögerup, fick fribrev från kronoräntan under åren 1682 t o m 1684, för att på den tidigare platsen kunna bygga upp sin av danskar nedbrända kvarn.

Stockamöllans nästa med full säkerhet kände innehavare, var Daniel Schmelingk, stamfadern för den släkt som fram till 1988 ägts och brukats av en och samma familj i nio generationer.

1769 sålde Sone Larsson kvarnen till sin son Daniel Sonesson. Daniel var en driftig man och anlade vid Stockamöllan ett stampverk, i stampen valkades vadmal (ett styvt ylletyg) ihop av vatten och rörelse. Det gav ett tätt, varmt och vattenavvisande tyg som är slitstarkt. Stampverket lär ha varit mycket anlitat och välkänt.

1850 tog Måns Sonesson över Stockamöllan och året efter startade ett omfattande utbyggnads- och nydaningsarbete vid Stockamöllan. Kvarnbyggnaden (byggd av Måns barndomsvän Carl Holmberg, från Lund) stod klar 1851 (Kulturfabriken).

1854 uppsattes en mindre cirkelsåg vilket var upprinnelsen till den blivande stora träindustrin på platsen. Måns Sonesson var förutom kvarnägare även möllebyggare, dvs han byggde kvarnar åt andra. Man började nu att såga träkuggar av vitbok till kvarnarna samt toffelbottnar av al och senare allt möjligt av ek, ask och rödbok mm. Verksamheten av valkning och stampning pågick fram till 1894. Den gamla byggnaden ”Stampen” finns kvar än idag och inrymmer i dag Stockamöllans Industrimuseum.

Wilhelm Sonesson köpte Stockamöllan av sin far Måns 1893. Under Wilhelms ledning utvecklades företaget till en modern industri. I tur och ordning anlades sågverk, snickerifabrik och 1899 elektriskt kraftverk för drift av företaget och belysning för såväl företag som samhälle. 1903 startades en smedja som 1916 byggdes ut till mekanisk verkstad.

Stockamöllan Qvarn & Sågverk ombildades 1906 till Stockamöllans Aktiebolag. Kvarnrörelsen lades ner och flyttades till Rönnemölla 1901. När produktionen ökade behövdes mer personal vilket innebar ett större behov av bostäder på orten.

1901 byggdes den första arbetarbostaden bekostad av Wilhelm Sonesson. Efter det byggdes det i regel två arbetarbostäder om året i form av enfamiljshus. Husen uppläts åt arbetarna och betalades genom regelbundna avdrag på lönen. Wilhelm insåg också vikten av bra kommunikationer och lät reparera gamla samt anlägga nya vägar. 1909 fick byn telefon – och poststation och fem år senare byggdes en folkskola. Han startade också ett bibliotek och inrättade en föreläsningssal, och till barnen blev det en lekplats med gungor, sandhögar och flaggstång.

Text: Ingrid och Kjell Pettersson