Harlösa Donationshus

Harlösa Donationshus är inrett för att visa boendemiljön i ett fattighus från 1800-talet.

År 1823 lät godsägaren på Hjularöd och Harlösa framför kyrkan bygga ett donationshus, eller fattighus, åt människor knutna till godset.

När byn skiftades blev huset och prästgården ensamma kvar. Donationshuset med sina fyra lägenheter med gemensamt skorstenskök, täppa och vidsträckt utsikt över nejden, är numera ett museum.

Donationshuset, som ligger mittemot kyrkan i Harlösa by, stod färdigt 1824. Det berättar om äldre tiders socialvård och följer en tradition som går tillbaka till 1600-talet då godsägare lät bygga fattigstugor eller ålderdomshem, ibland kallade hospital, för sina underlydande.

Ägaren till Hjularöds gods, friherre Carl Gustav von Schwerin, skrev i sitt donationsbrev för huset att ”Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som skall årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa Säterier”.

En ny sorts hus för socknens fattiga

Det centrala läget nära kyrkan och prästgården och utformningen visar på husets speciella roll i byn.

Huset skilde sig redan från början från byns bondgårdar och de traditionella längorna genom sin kvadratiska grundplan, kraftiga tak och tegelmurar. Från början stod tegelväggarna oputsade och taket täcktes av tjärat spån.

Möjligen kan den ovanliga byggnadstypen ha varit inspirerad en ny sorts arbetarbostad som kom till Sverige efter engelska förebilder i början av 1800-talet och som till exempel byggdes i brukssamhället Höganäs.

En inskriptionstavla i sten, placerad på gaveln mot vägen, minner om husets speciella funktion och har en text som anger ålderdomshem, byggherrens namn och byggår.

Fyra lägenheter för åtta personer

Huset var från början inrett med fyra små lägenheter med plats för två personer i varje.

En stor murstock i mitten av huset fungerade som värmekälla. Murstocken utgjorde också eldstad för matlagning, en för var och en av lägenheterna, samt som gemensam bakugn. Till bränsle användes mestadels torv.

Lägenheten i den sydöstra delen har en ståtlig sättugn som troligen har flyttats hit vid ett senare tillfälle.

Till att börja med hade rummen stampat lergolv och först på 1880-talet lades ett trägolv.

Intressant att notera är att taken tidigare var mörkfärgade. Enligt uppgift skulle de vara målade med blod som togs tillvara från slaktdjur, troligtvis för att motverka den nedsmutsning som sotet från eldstaden orsakade men även för att få en slags impregnering. Vindsutrymmet användes för att hänga tvätt och för förvaring.

Småsysslor för att stärka den egna kassan

De inneboende stod själva för de dagliga sysslorna. Godsägaren svarade för att byggnaden underhölls.

Mindre arbetsinsatser som vedhuggning för kyrkans och prästgårdens räkning samt klockringning kunde ge en välkommen inkomst. Några av de boende ägnade sig också åt snickeriarbeten och stenknackning.

Huset var bebott fram till 1968

Den siste som bodde här var hemvärnsmannen Carl Blix. Därefter underhölls det inte under många år, vilket resulterade i att huset i början av 1980-talet var i så dåligt skick att man planerade att riva det.

Men några av traktens idealister protesterade och propagerade för husets stora historiska värde med påföljd att Länsstyrelsen, under ledning av länsantikvarie Karin Bunte, anslog pengar för en total renovering av den unika byggnaden.

Det vackra, nyrenoverade huset invigdes 1988. Idag är Harlösa donationshus ett bygdemuseum – ett viktigt minnesmärke över äldre tiders sociala omsorg.

Länsstyrelsen i Malmöhus län byggnadsminnesförklarade byggnaden 1993.

Stiftelsen Harlösa Donationshus är ägare till huset

Donationshuset drivs som museum av en stiftelse som idag har cirka 70 medlemmar.

Drift och underhåll sköts av stiftelsens styrelse, som består av sju medlemmar, vilka arbetar ideellt med att underhålla husets yttre och inre byggnadsdetaljer.

Medlemmarna i styrelsen arbetar också helt ideellt med guidade visningar på somrarna, som lockar besökare från hela Skåne. Det är fritt inträde.

En söndag varje sommar bakas det även gott bröd på gammalt sätt i bakugnen, vilket är mycket populärt bland besökarna.

Stiftelsen Harlösa Donationshus tilldelades 2019 års byggnadsvårdspris i Eslövs kommun

Stiftelsen Harlösa Donationshus styrelse tog emot Eslövs kommuns byggnadsvårdspris 2019 av representanter från kommunen.

Harlösa Donationshus får Eslövs kommuns byggnadsvårdspris 2019