Flyinge Kungsgård

Hästar har haft en central roll i Flyinge kungsgårds historia och här har bedrivits hästavel och hästuppfödning under många hundra år. Redan under medeltiden, då Flyinge ägdes av ärkebiskopen i Lund, förekom hästuppfödning på platsen.

Flyinge Kungsgård ligger ca 10 km nordöst om Lund. Egendomen, som förr kallades Fliginde, är känd sedan 1100-talet och tillhörde under medeltiden ärkebiskoparna i Lund, som där födde upp
hästar till sitt kavalleri. Vid reformationen i Danmark 1536 indrogs gården till Kronan och innehades därefter av olika danska adelsmän.

År 1661 blev gården stuteri för svenska Kronan och lades tillsammans med Dalby kungsgård under den svenska stallstaten. Chef blev en av Karl X Gustavs betrodda kavallerister, Mattias Otto. Hans uppdrag var att förse armén med goda hästar, som oftast var s.k. klippare, inhemska småväxta och uthålliga djur. För att få fram större och starkare hästar importerade man avelshingstar, framför allt från Tyskland.

Under skånska kriget 1676 brändes delar av kungsgården ner. När kriget var slut vidtog ett mödosamt arbete med att återuppbygga den skånska hästaveln, i vilket den unge Karl XI engagerade sig personligen tillsammans med Skånes generalguvernör Rutger von Ascheberg.

Under Karl XII:s tid behövdes många hästar till armén. 1700 skall det ha rört sig om 40.000 st. Kungen besökte själv Flyinge, vilket en minnessten på området vittnar om.

Av den bebyggelsen syns inget idag utan det är framför allt den stora utbyggnaden som gjordes under första hälften av 1800-talet, som ger Flyinge dess speciella karaktär.