Eslövs slakteri

Den skånska livsmedelsindustrin utvecklades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet från gårdstillverkning med lokal marknad till industri med konsumenter i växande stationssamhällen och städer.

En stor del av livsmedelsindustrin hamnade på landsbygden. Mejerier, sockerbruk, slakterier, stärkelsefabriker, brännerier och så vidare anlades där råvarorna fanns. Ytterligare en faktor som styrde lokaliseringen var järnvägen, som möjliggjorde transport av förädlade produkter.

Eslövs slakteri

Eslövs Svinslakteri grundades 1881 av bröderna Anders och Carl Nilsson, i kvarteret Garvaren. Bytte sedan namn till Eslövs Slakteri. Fastigeheten på Pärlgatan byggdes 1927. Ett charkuteri byggdes 1937 (till höger på bilden). Foto: Föjers arkiv.

Eslövs Svinslakteri grundades 1881 av bröderna Anders och Carl Nilsson, i kvarteret Garvaren. Bytte sedan namn till Eslövs Slakteri. Fastigeheten på Pärlgatan byggdes 1927. Ett charkuteri byggdes 1937 (till höger på bilden). Foto: Föjers arkiv.

När det begav sig gick gårdsslaktaren från gård till gård, utförde sitt arbete och fick betalt i kontanter och en sup. Men med ökad urbanisering och högre effektivitetskrav förändrades sättet som lantbrukens djur togs av daga. Högre hygienkrav och färre lantbrukare som producerade fick gårdsslaktaren att vandra vidare in i historieböckerna. Istället tog mer effektiva, centraliserade och industrialiserade slakterier dennes plats står det i ett reportage om Eslövs slakteri i expressen från 2015.

Nu var det det nya moderna som gällde – slakteri och administration separerades. När bonden lämnat sina svin för slakt och fått ett kvitto på inlämnade djur var det dags att knalla in till expeditionen för att lösa in kvittot mot ersättning.

Eslövs Svinslakteri AB. Foto: Föjers arkiv.

Eslövs Svinslakteri AB. Foto: Föjers arkiv.

Eslövs svinslakteri, som senare bytte namn till Eslövs slakteri, grundades av bröderna Anders och Carl Nilsson 1881. Verksamheten blomstrade och 1927 flyttade Eslövs slakteri till nya fina lokaler på Pärlgatan.

Tio år senare utökades verksamheten med ett charkuteri. På 1960-talet köpte KF företaget och 1980 byggde de ett nytt slakteri vid Grävmaskinsvägen som tyvärr lades ner 1984. och . Alltså slutet på en fin slakteri epok!

Tegelhuset på Pärlgatan är det enda som vittnar om Eslövs slakteris historia

Under hela 1930-talet och flera decennier efter det tjänade det stora tegelhuset på Pärlgatan 2 som vackert kontor. Sedan nedläggningen har huset stått tomt.

”I dag är det enda levande invånarna i huset hussvamp och en och annan björk som slagit rot i den gamla kåken” står det i ett reportage i expressen från 2015.

”I dag är det enda levande invånarna i huset hussvamp och en och annan björk som slagit rot i den gamla kåken” står det i ett reportage i Expressen från 2015.

Resebloggen ”Vart tog vägen vägen” beskriver byggnaden så här: Insidan på denna vackra byggnad är dystert påverkad av mänsklig hand, väder och vid samt brand. Svamp och svartmögel är snart den naturliga färgen på väggarna, och inte ens graffitiungdomarna orkar ge sig på detta längre, bara en och annan taggare.

Den här typen av industri- eller kontorsbyggnader anses idag vara av stort kulturhistoriskt och arkitektoniskt intresse.

Lagerhuset och mejeriet i Eslöv framhålls som två mycket lyckade exempel på hur gamla industrilokaler förvandlats till moderna bostadshus.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of eslov.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close popup window