Arbetarna och fackföreningsrörelsen

Mycket i Eslöv har sedan 1800-talets mitt handlat om, präglat och kretsat kring pionjäranda, dådakraft, framåtanda, produktion, fabrikation, dygder, kamratskap, föreningsliv, arbetsgivare, företagare, anställda och arbetare. Företag liksom människor har kommit och gått. Nykterhetsrörelse, fattigvård, föreningsliv och sociala engagemang men också organisationen inom fack. 

Arbetarrörelsen och fackföreningar har vuxit i takt med att verksamheter vuxit upp. De har fram tills idag spelat sin roll för hur samhället utvecklats. Liksom staden har dessa delar av socialt liv och engagemang utvecklats i det främsta uttrycket för staden: Människors behov av närhet till varandra.

Arbetarrörelsen kom till Eslöv i början på 1890-talet. En av pionjärerna var Erik Ask. Han var tidningen Arbetets förste expeditör och en av initiativtagarna till skoarbetarnas fackförening.

Den första fackföreningen i Eslöv

Eslövs skofabrik började sin verksamhet 1892 under ledning av fabrikör N. Muller. Fabriken sysselsatte ett trettiotal arbetare, manliga som kvinnliga. Det dröjde inte länge, förrän skoarbetarna började tänka på att organisera sig för att därigenom med större kraft kunna föra fram sina krav på en förbättring av förhållandena, särskilt då beträffande lönerna.

Sedan organiserade sig murarna, följt av grovarbetarna. 1897 bildades träarbetarnas fackförening och året därpå följde järnarbetarna exemplet. Efter sekelskiftet fortsatte olika yrkesgrupper på den inslagna vägen. Sålunda organiserades bryggeriarbetarna 1901 och järnvägsmännen 1903. Sömmerskefackföreningen startade 1908.

Första förstamajdemonstrationen i Eslöv

Första gången Eslövs arbetare samlades till en förstamajdemonstration var år 1898. Det var fackföreningarna som anordnade den. Samlingsplats var Hildasfält. Demonstrationstalet och festligheterna förlades till Skytteskogen. I en liten annons i Skåningen Eslöfs Tidning en av de sista dagarna i april uppmanade kommitterade Eslövs arbetare, män och kvinnor, att gå man ur huse och deltaga i demonstrationen.

Nog kommer folk att gå man ur huse, anmärkte tidningen i en notis, men det blir af pur nyfikenhet. Det är ju första gången vårt samhälle får på nära håll skåda en arbetaredemonstration.

Det blev emellertid en ståtlig demonstration, denna Eslövs arbetares första, det framgår tydligt av referatet i ovannämnda tidning. Det heter:

Första majdemonstrationen härstädes i går var efter platsens förhållanden synnerIigen storartad. Deltagarna i demonstrationståget samlades kring sina fanor å Hildasfält, hvarifrån avmarschen skedde kl. 2 e.m. Uti tåget syntes fyra fanor; i teten fördes af en kvinna den hvita demonstrationsfanan; jemte härarinnan voro omkring henne i tåget samlade ett 50-tal unga kvinnor; derefter kom musiken samt efter denna Svenska murareförbundets afdelning med sin nya, vackra fana. Den tredje fanan var skoarbetareförbundets, den fjerde och sista fanan var grof- och fabriksarbetarnes. Det långa tåget passerade genom en stor del av köpingens gator och torget ut till skytteplatsen, der fanorna placerades kring talaretribunen.

Vad vilja socialisterna?

Den riksbekante skräddaren och socialisten August Palm var en av de främsta förgrundsfigurerna för socialdemokraterna under dess första år i Sverige. Han föddes 1849 i Skåne och företog 18 år gammal sin gesällvandring i Danmark och Tyskland. Det var här han kom i kontakt med socialismen.

Den 6 november 1881 hade mäster Palm hållit sitt första socialistiska föredrag på Hotell Stockholm i Malmö över ämnet Vad vilja socialisterna? och han hade med ens blivit en offentlighetens man.

I Joel Sallius bok Det handlar om gamla Eslöv citeras Eslöfs Tidningar August Palm efter framträdandet i Malmö: Socialismen skall nu utbredas över Skandinavien. Det är f.d. skräddare Aug. Palm, för socialistiska stämplingar utdriven från Tyskland, som påtagit sig detta troligen fruktlösa värv. Han är liten till växten, mycket halt; ansiktet med tämligen intelligenta drag bär svart helskägg, uttrycket är fanatikernas.

Inte undra på att Eslövs- och Västra Sallerupsborna gick man ur huse när mäster Palm aviserade att han skulle komma till Eslövs köping söndagen den 5  juli 1884.

Någon socialdemokratisk förening kom dock inte till stånd efter Palms besök i Eslöv. Socialdemokratiska partiet bildades 1889 på Palms initiativ, men blev först 1901 representerat i Eslöv.