Stadsparken

Stadsparken var från sena 1800-talet till 1909 plats för kreatursmarknad. Torget, som det då var, kallades kreaturtorget eller oxtorget. När Eslöv 1911 blev en stad flyttades kreaturhandeln till Gröna torg, och Stadsparken anlades istället som park.

När järnvägen kommer till Eslöv och stadens uppsving som handelscentrum börjar, så håller all handel till på det som idag är Stora torg och som ligger närmast järnvägsstationen. Efterhand som Eslöv och handeln växte behövdes en egen plats för kreaturshandeln.

Kreaturstorg

Den 9 december 1892 avhandlar kommunalnämnden i Eslöfs köping ett erbjudande de inte kan tacka nej till – att köpa den tomt som sedermera kommer att bli det nya kreaturstorget. J.W. Malmberg som är ledamot i kommunalnämnden skriver:

”Då Köpingens behof af ett kreaturstorg mer och mer framträder och det dertill å kartan föreslagna området vid Kyrko och Södergatan ostridigt är dertill mest passande såsom beläget i närheten af det andra torget, och då det torde vara ett önskningsmål för köpingens innevånare att förekomma det platsen framför vår vackra Kyrka och Elementarskola kommer i enskilda spekulanters ego och bebygges, hvarigenom utsigten ditåt tillintetgöres, så torde det nu vara af stor vigt för Köpingen att inköpa hela det erbjudna området och vill jag derför föreslå att Kommunalnämnden snarast vidare förbereder frågan och med sin tillstyrkan remitterar samma till Kommunalfullmäktige (Kommunalnämndens protokoll).”

Man lyssnar till J.W. Malmberg och tomten köps in för 5000 riksdaler med en årlig jordskyld på 10 riksdaler. 1895 flyttar kreaturshandeln till Nya torg, efterhand kallat Kreaturstorget eller Oxtorget, en del av det som idag är stadsparken. På en karta från 1901 kallas torget även för Södra torg. Från den 1 januari 1910 flyttas kreaturshandeln ytterligare söderut till Gröna torg.

Försköningsförening och Planteringsstyrelse

Redan vid tiden för stadsbildningen 1911 arbetade man för en plantering av området. Eslöfs Försköningsförening bildas i januari 1911 och i budgeten inför 1911 har man satt av 1100 kronor för plantering av rådhusplanen (del av stadsparken).

Eslövs försköningsförening arbetade för att stadens många skönhetsfläckar skulle försvinna ur stadsbilden; platsen för kreaturstorget och industritomten där Medborgarhuset ligger idag, var sådana fläckar, i synnerhet då stadens kyrka och Rådhus fanns väster om platsen.

Staden, hade också en Planteringsstyrelse. I Eslöv finns protokoll från Planteringsstyrelsen bevarade. I protokollet från den 15 februari 1913 står det ”Uti planteringen vid gamla kreaturstorget beslutos omflyttning af diverse buskar. Samt boket delvis tagas bort för att göra den gamla och nya planteringen mera sammanhängande.” Man har alltså när handeln flyttade börjat att omvandla kreaturstorget till park. Den 8 mars 1913 beslutas om att iordningställa gräsmattorna i den nya planteringen å det gamla kreaturstorget.

Stadsparken färdigställs

Under 1910-talet kunde Stadsparken planteras provisoriskt, men det skulle dröja ganska länge innan den nuvarande parken tog sin form.

År 1926 beställer man från Planteringsstyrelsen en plan för en förnyelse av stadsparken av Erik Bülow Hübe. Han hade tidigare, redan 1913, gjort Eslövs första stadsplan. Planen för stadsparken realiseras inte, troligen av brist på kontanta medel.

Sedan kommer 30-talskrisen och 1933 blir parkens omdaning aktuell igen då det ska hållas en lantbruksmässa i Eslöv 1934 och det finns beredskapsarbetare att ta till för parkens förskönande.

Erik Bülow Hübe ändrar en del på sin plan från 1926 för att få ner kostnaderna. Bland annat behåller man en del av de befintliga gångarna i den östra delen, tidigare Södra Torg. (Drätselkammarens protokoll)

Det var alltså inte förrän på 1930-talet som arbetet med att anlägga stadsparken tog fart. Parken färdigställdes 1934 inför hantverksutställningen.