Marieholmsbadet

Badet invigdes 1955. Marieholmsbadet var det första friluftsbadet i Malmöhus län som byggts enligt nya metoder med reningsutrustning m.m.

Genom Marieholm rinner Saxån. Den har sina källor i trakten av Trolleholm och rinner ut strax söder om Landskrona. I äldre tider badade man i ån.

I Marieholm fanns en stins på 1910-talet som hette Thulin. Han tog initiativet att bilda en BADHUSFÖRENING år 1909. Ett enkelt badhus byggdes intill ån vid Nilssons smedja(på storgatan). Via en trappa kom man ner i vattnet. Badhuset hade en avdelning för kvinnor och en för män.

Platsen kallades ”Badhushölen”

Invigning av Marieholmsbadet i juni 1955. Börje Gustafsson ( i vita skjorta) samtalar med Birger Buhre, Malmö som invigde badet. Buhre var då ordf. i Skånes simsällskap. Buhre var också under många år sportjournalist på Sydsvenska Dagbladet.

1987 hade tidens tand ätit på badet. Det blev då nedläggnings hotat. Många krafter mobiliserades i Marieholm för att rädda badet. Marieholms byaförening bildades just av denna anledning. 1989 beslutades det att badet skulle renoveras. I något av ombyggnadsförslagen var hopptornet hotat men även det kunde räddas.

Nedan text är en utförlig beskrivning hur badet kom till.

Genom Marieholm rinner Saxån. Ån har sina källor i trakterna kring Trolleholm och rinner ut strax söder om Landskrona. I äldre tider var vattenflödet helt annorlunda. Det var ett jämnare vattenflöde under året, även på sommaren. Utdikningarna var inte så omfattande och ängsmark och ”mader” utmed ån hjälpte till att hålla vattenståndet uppe i ån. Detta underlättade också badandet i ån. Det var främst i olika ”hölar” som man badade i till exempel ”Lars-Ols höl” och ”Anton Nilssons höl” med flera. I Marieholm fanns det en stins på 1910-talet som hette Thulin. Han tog initiativet att bilda en badhus-förening 1909. Ett enkelt badhus byggdes intill ån vid Nilssons smedja och via en trappa kom man ner i vattnet. Badhuset hade två avdelningar, en för män och en för kvinnor. Hölen kallades för badhushölen.

Genom minskad vattenföring och ökad förorening genom avloppsutsläpp ansåg sig hälsovårdsnämnden i Reslövs kommun vara tvungen att i slutet av 1940-talet förbjuda bad i Saxån. I samband med första kommunsammanslagningen 1952 hade Reslövs kommun dessförinnan avsatt ett belopp för byggandet av ett bassängbad i Marieholm. I början av 1950-talet tillsattes en kommitté för att utreda badfrågan. Till ordförande utsågs Börje Gustafsson. God marktillgång fanns i Marieholm. För att även kunna lösa idrottsplatsfrågan ansåg kommittén från början att de båda anläggningarna skulle ligga intill varandra för att kunna skapa ett fritidsområde. Så blev också fallet när man fastnade för ett område i samhällets västra del på fastigheten Åkarp 5:1. Det begränsades i söder av Saxån och i norr av nuvarande Kävlingevägen. Viss stadsplaneändring var nödvändig, då området delvis avsatts för tomter. Enligt ett tidigt stadsplaneförslag från 1930-talet fanns det på området också ritat ett framtida reningsverk. En ritning på bassäng med hopptorn och omklädningsbyggnad togs fram. Simfrämjandet i Stockholm bidrog med grundförslag och civilingengör Ragnar Ericsson från Hässleholm och badexpert ritade en bassäng som var 25 x 15 meter med tillhörande hopptorn. För  byggnaderna svarade ingenjören A Skoog i Malmö.

Då kommunens vatten- och avloppsanläggningar ännu inte kommit till utförande måste en stor brunn grävas intill ån för vattenförsörjningen. Avloppet från toaletter m.m. fick samlas i en rötbrunn och därefter kloreras innan utsläpp i Saxån. Redan från början gick kommittén inför att vattnet skulle renas med en filteranläggning och kloreras. En välkänd reningsfirma Zander & Ingeström i Stockholm levererade reningsutrustningen. Efter anbudsgivning antogs Stävie Byggnads AB som byggentreprenör. Byggkostnaden för det hela uppgick till ungefär 200 000 kr. Anläggningens funktionsduglighet förbättrades redan efter några år då kommunens vatten- och avloppsanläggningar var färdiga att tagas i bruk.

Simkunnigheten ökade snabbt bland ungdomar genom den nya anläggningen. En undersökning bland barn i Reslövs socken år 1953 visade nämligen att av skolbarnen från klass tre och uppåt var det en simkunnighet på endast 7%.

Marieholms friluftsbad invigdes den 19 juni 1955. Invigningen förrättades av Simfrämjandets länsförening v.ordf. Enar Pettersson från Landskrona, då länets landshövding lämnat återbud i sista minuten. Simtävlingarna med hela den skånska eliten leddes av Skånes simförbunds ordförande, den legendariske sportjournalisten Birger Buhre från Malmö.

Marieholmsbadet var det första friluftsbadet i Malmöhus län som byggts enligt nya metoder med reningsutrustning m.m. Det skrevs mycket om det i pressen i hela Sverige. Efter drygt 30 års drift började badet vara ganska nedslitet. År 1987 togs frågan om en ombyggnad upp. Det var livliga diskussioner med bland annat fritidsnämnden och de politiska partierna om byggplanerna. Några politiker ville helt enkelt lägga ner badet. Det blev en kraftig opposition bland Marieholmsborna och den nybildade byaföreningen agerade för ombyggnad. Det blev några förslag. Det bästa förslaget, byaföreningens, kom tyvärr inte till utförande. Marieholmsborna fick i alla fall behålla sitt kära friluftsbad.  (Källa: Från ett 24-sidigt häfte sammanställt av ”Mr Marieholm”, Börje Gustafsson)