Trollenäs slott

Trollenäs är känt sedan 1300-talet och har ägts av endast två ätter, Thott och Trolle.

Näs är den gamla skånska adelsätten Thotts stamgård. Den förste kände ägaren, riddaren Stig Aagesen, omtalad 1386 och 1412, är av denna ätt. Nässätesgård kom att stanna i Thottarnas händer i tre århundraden. Då Stig Aagesen skrev sig till gården hade Skåne åter blivit danskt – när Knud Ottesen Thott 1682 bytte bort den mot Gaunö i Danmark hade landet just åter blivit svenskt.

Gården kallades Näs efter den udde som bildats vid sammanflödet av Saxån och Gullarpsån. Terrängen var gynnsam för en borganläggning, en landtunga omgiven av rinnande vatten. Kanske har det funnits ett senmedeltida fäste, men det enda man vet med säkerhet är att Tage Ottesen Thott år 1559 här byggde sig en gård. En inskriftstavla finns nämligen bevarad från denna tid. Den äldsta bilden av Näs är Burmans från början av 1680-talet. Det mest intressanta i bilden är de rundbågiga frontoner som Burman tecknat vid husets takfot. De återger något enastående i skånsk renässansarkitektur samtidigt som de visar att Tage Thott anlitat de modernaste byggmästare. Dessa frontoner fanns ännu kvar 1797 då hovmarskalken Arvid Trolle påbörjade sin ombyggnad av huset. På borggårdens norra sida intill själva slottet låg enligt den Burmanska bilden en envåningslänga. Borggårdens övriga sidor tillslöts av en hög mur med port i öster från vilken en lång brygga gick över till ladugården. Ladugården var kringbyggd på tre sidor och öppnade sig på traditionellt sätt mot borggården. På bilden kan man också se Näs lilla romanska kyrka med det av Anders Tagesen Thott och Lisbet Rosenkrantz 1660 byggda gravkoret.

Som nämnts bytte Knud Thott bort stamgodset 1682 till Helle Rosenkrantz, änka efter riksviceamiralen Niels Trolle. Hon överlät Näs till sonen Arvid Trolle. Medan hans halvbror Herluf Trolle, som samtidigt fick Eriksholm (Trolleholm), stannade i Danmark flyttade han över till det nu svenska Skåne och tog sitt gods i besittning. 1689 introducerade han sin ätt på riddarhuset. 1720 ärvdes Näs av sonen, överstelöjtnanten Fredrik Trolle, som några år senare av sina kusiner inköpte Eriksholm. Under den följande tiden ökade denne sitt godsinnehav genom gifte med den rika Brita Ramel från Löberöd, som tillförde honom Borgeby, Dufeke och Klågerup. Dufeke såldes och istället köptes Fulltofta samt flera andra gods. Många av dessa hade förfallna byggnader och Fredrik Trolle kom därför att ägna sig åt en omfattande byggnadsverksamhet. På Näs inskränkte han sig till att uppföra en andra flygel på borggården och en västlig länga av tegel i ladugården så att denna blev helt kringbyggd.

Av Näs, vars namn ändrades till Trollenäs, och Fulltofta stiftade Fredrik Trolle ett fideikommiss till förmån för sin sonson Fredrik Trolle. Sonsonen omkom dock endast nitton år gammal vid en drunkningsolycka på Torup 1775 och tillträdde aldrig godsen. Dessa övergick till hans yngre bror, sedermera hovmarskalken Arvid Trolle. Han genomförde en grundlig ombyggnad 1797 – 98. Korsarmen på borggårdssidan revs och byggnaden skrapades ren från frontoner och ornament. Korsarmen åt trädgårdssidan försågs med ett platt altantak medan huset fick ett brutet sadeltak. Även en trädgårdsterrass anlades.

I sitt äktenskap var Arvid Trolle barnlös och Trollenäs tillföll i tur och ordning hans ogifta brorsöner Fredrik Arvid och Nils Trolle, för att 1890 övergå till dennes brorson överhovjägmästaren friherre Nils Axel Arvid Trolle, som utförde slottets senaste ombyggnad. Invid slottets huvudingång sitter numera på ena sidan Tage Thotts inskriftstavla från 1559 och på den andra en tavla med inskrift om ombyggnaden 1891 – 1893. Till denna ombyggnad anlitades den berömde danske arkitekten och restauratorn Ferdinand Meldahl, som tidigare uppfört borgen på Trolleholm. Med inslag från senmedeltida skånskdansk tegelarkitektur samt fransk renässans ritade han det mäktiga borgkomplex, som blev det sista monumentala inslaget i serien av 1800-talets ny- och ombyggnader av de skånska herresätena.

Det gamla långsträckta huset kom till stora delar att användas, men avkläddes 1700-talets puts och ikläddes sin nuvarande tegeldräkt. På den gamla västra korsarmen restes ett högt, rikt utformat torn. Helt nya blev huvudentréns runda torn och de tvåvåniga flyglarna med sina ännu en våning högre uppförda gavelpaviljonger.

Även i det inre förändrades borgen och försågs med det yppersta tidens inredningskonst kunde erbjuda. De furstliga interiörerna ritades av slottsarkitekten Agi Lindegren. Medan slottets yttre formades i den kontinentala renässansens art kom det inre huvudsakligen att präglas av den svenska storhetstidens barock med Tessins Drottningholm som den stora förebilden.

I entréhallen är stentrappan det mest iögonfallande. Den svingar sig skenbart tyngdlöst upp genom husets tre våningar. Dess steg är inmurade i väggen och saknar yttre stödkonstruktioner, vilket förmedlar intrycket av lätthet.

I andra våningen ligger praktgemaken – gröna salongen, stora salongen, gobelängkabinettet och den stora matsalen. Denna svit bjuder på de mest typiska och påkostade interiörerna.

Trollenäs är i sin helhet ett förhärligande av det slutande 1800-talets romantiska historiedröm och bör skyddas för framtiden, inte minst som ett testamente om tidens stora hantverksskicklighet.

Till ägorna, belägen i parken bredvid den vackra medeltidskyrkan, hör en nyligen renoverad byggnad, som på 1700-talet var bränneri. Idag Galleri och Café. Utmärkta bil- och bussparkeringar finns. För de handikappade finns en speciell parkering nära slottet och i slottets norra flygel finns en hiss, vilket måste vara unikt för ett gammalt slott.

Källa: Eslövs kommuns gamla webbplats/Ulf Axelsson