Nils Holgersson

Visste du att Selma Lagerlöfs skyddsling Nils Holgersson en tid bodde på Reslöfs gård?

Det var en gång en liten pojke. Han var så där en 14 år gammal, lång och ranglig och linhårig. Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lusta att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.

Ja, så börjar Nils Holgerssons underbara resa, författad av Selma Lagerlöf. Boken utkom 1906 – 07. Under åren 1885 – 95 bodde hon och verkade i våra trakter, som lärarinna vid lärarinneseminariet i Landskrona. Sedan flyttade Lagerlöf till Falun. Här kom hon genom en officersfru i förbindelse med en pojke Nils. Han var son till en skräddare. Hemmet var mycket fattigt och barnrikt.

Nils fick stanna hos fröken Lagerlöf

För att lätta på försörjningsbördan föreslogs, att pojken, som då var fem år gammal, skulle få stanna hos fröken Lagerlöf. Till en början vistades han dock hos några vänner till författarinnan. Nils började skolan och inskrevs under namnet Nils Hede. Han kallades allmänt för Nils Holgersson i kamratkretsen, ty boken om den flygande pojken var just då aktuell i skolorna. Hedenamnet förföll av sig självt.

1909 flyttade Selma Lagerlöf och Nils till Mårbacka, som hon köpt in och byggt om. Här tillbringade Nils Holgersson till och från sina barn- och ungdomsår. Något särskilt läshuvud hade pojken inte. Vid ett tillfälle lär Selma ha sagt att det gör detsamma vad du vill, bara du kan utföra ett arbete bra, och huvudsaken är att du blir en rättskaffens karl. Trots att Nils inte var begåvad med något läshuvud fick han gå i folkhögskola och sedermera lantmannaskola.

Lantbrukselev

Till Mårbacka hörde lantlantbruk och det antyddes att Nils kanske kunde övertaga lantbruket så småningom. Hans stora intresse var annars snickeri. Han ville bli byggnadssnickare. Men Selma Lagerlöf ville se honom som lantbrukare. Det behövdes praktik. Därför skulle han ut som lantbrukselev. Vad var då lämpligare än att bege sig söderut till den skånska slätten?

I Reslövs socken, i Marieholm, ligger Reslövsgården. Det är socknens största gård, med en areal uppåt 300 tunnland. Gården inköptes 1902 av Per Nilsson, som närmast kom från Stävie. Patron Nilsson, som han brukade kallas, tog emot lantbrukselever på gården, där de inkvarterades i särskilda elevbostäder. Det hade på något sätt kommit till Selma Lagerlöfs kännedom att bland annat Reslövsgården tog emot elever, och därför skrev hon den 10 september 1920 följande brev till patron Nilsson.

Mårbacka, Sunne 10/9 1920
Herr Patron P. Nilsson, Reslöfs gård
I dag har jag från yngligen Nils Holgersson mottagit hans tacksamma anslutning till mitt förslag att låta honom få erfarenhet av skånskt lantbruk. Han fäster sig bestämt att stanna över sommaren och jag är fullt beredd gå i borgen för att han håller sitt ord. För närvarande går han igenom Vansbro Lantbruksskola i Dalarna och då han där omnämnde, att han skulle få ta en kamrat med, så var det en gosse vid namn Ernst Hulin, som anmälde sig, men vad det är för en figur, därom vet jag intet.

Lantbruksskolan slutar sista oktober, tror jag. Därpå måste Nils Holgersson komma hem någon vecka, så att vi får se om hans kläder. Sedan är han färdig att resa när det passar för Er att ta emot honom.

Med tacksamhet för Ert löfte att låta de unga männen komma, får jag kanske be om ett par ord för att få veta, när de skola infinna sig och om det är några andra bestämmelser de böra iakttaga. Jag kanske bör nämna, att jag sedan hans femte år har sörjt för Nils Holgersson. Hans föräldrar voro fattiga och hade för många barn. Han har dock inte särskilt mycket vistats i mitt hem utan uppfostrades dels i en bondefamilj här i socknen, dels hos en jordbruksrättare vid Tobo bruk i Upland.

Han har gått igenom folkhögskola och lantbruksskola. Han är stark och tycker om jordbruksarbete. Så att jag hoppas, att patron Nilsson skall bli nöjd med honom. Bengtsson är alltjämt borta på brölllopsresan.
Med utmärkt högaktning,
Selma Lagerlöf

Så började Nils Holgersson jämte en kamrat Ernst Hulin, som elever på Reslövsgården och stannade där cirka ett års tid. Det finns ingen idag som kan berätta om Nils H. och Reslövsgården i början på 1920- talet. En Marieholmsbo, som något år senare blev anställd på gården, berättar att det fanns några ”romerska ringar” i ett utrymme därstädes. Enligt sagesmannen hade Nils Holgersson satt upp ringarna för att öka spänsten. När sedan elevåret var till ända, skrev Selma Lagerlöf ett tackbrev till patron Nilsson.

Mårbacka, Sunne 18/1 1921
Patron P. Nilsson, Reslöfs gård
Härmed ber jag att å Nils Holgerssons och egna vägnar få tacka Patron Nilsson för det år, som Nils har tillbringat på Reslöfsgården. Han säger själv, att han lärt sig arbeta och framförallt att få fart i arbetet. Själv kan jag ju märka, att han har fått ett helt annat begrepp om vad som fordras för en jordbrukare än förut. För den vänlighet, som har kommit honom till del från Patron Nilssons och hela familjens sida får jag också uttala ett varmt tack.

Det har lyckats så bra att Nils har fått komma in på regementet i höst. Han reste dit förra onsdagen, visserligen inte med någon glädje, men på det hela taget glad att detta tråkiga blir undanstökat. Sedan kommer det bästa då han skall skaffa sig plats. Det blir nog inte lätt att få anställning till våren, men jag får hoppas det bästa.
Med utmärkt högaktning och tacksamhet
Selma Lagerlöf

Amerika lockade

Efter hemkomsten till Mårbacka drabbades Nils Holgersson av amerikafeber. Det var snickeriet och möjligheten att tjäna pengar, som gjorde att han begav sig iväg till Amerika. Efter 12 år kom han tillbaka till Sverige. Det hade blivit dåliga tider i Amerika med kriser och hög arbetslöshet. Han återvände så småningom till Amerika, där han etablerade sig som byggmästare. På äldre dar bodde han och hustrun i Chicago.

Nils Holgersson avled i december 1985 i en ålder av 84 år.

De i artikeln angivna breven förvaras av lantmästare Stig Nilssons dotter, Reslövsgården, Marieholm, som nu brukar egendomen och är sonsonsdotter till patron Per Nilsson.

Text: Rustan Ligander, 2012