Järnvägens betydelse för Eslöv

När järnvägen kom till byn 1858 växte Eslöv snabbt, blev köping 1874 och stad 1911.

Järnvägar började byggas i Sverige i mitten av 1800-talet. Det var sent i förhållande till många andra europeiska länder och det var långt ifrån självklart att man skulle satsa på denna nymodighet i bondelandet Sverige. Motståndare förskräcktes av kostnaderna och hävdade att detta snabba och ogudaktiga sätt att resa skulle göra människor sjuka. Dessutom skulle järnvägarna leda till en oönskad industrialisering. Men utvecklingen gick inte att hejda och under den senare hälften av 1800-talet exploderade järnvägsbyggandet.

Eslöv växte med ”vilda västernfart”

Att den lilla byn Eslöv ökade sitt invånarantal från drygt 200 till 1 500 på bara tio år är helt och hållet en konsekvens av att stambanan drogs här. Och runt järnvägsstation uppstod en ny stad på bara 50 år.

På kort tid efter järnvägens tillkomst etablerade sig olika handelsidkare, hantverkare och industriföretag på orten. År 1866 uppfördes det första järnvägshotellet och vid samma tid tillkom bland annat en läkarpraktik.

Handeln med jordbruksprodukter blomstrade. Det var i synnerhet spannmålshandeln som fick ett rejält uppsving och stora spannmålstorkar och magasin byggdes. I spåren av spannmålshandeln anlades flera jordbruksrelaterade industrier, bland annat sockersaftstation, mejeri och slakteri.

År 1875 fick Eslöv köpingsrättigheter och blev 1911 stad. I slutet av 1880-talet var Eslöv landets näst största handelsköping med livligare handel än hälften av landets städer. Två av de företag som bildades under denna period var ättiksfabriken Salubrin-Druvan i Eslöv, och Åkermans som växte fram ur ingenjör LP Åkermans lilla mekaniska verkstad.

Järnvägen och industrialiseringen går hand i hand

Ny mark bröts där järnvägarna drogs fram och naturtillgångar som timmer och malm kunde transporteras långa sträckor. En industrialisering sattes igång, precis som järnvägsmotståndarna förutspått.

Riksdagen bestämde att längre banor, stambanor, skulle byggas av staten medan mindre järnvägar kunde få privat finansiering. Tanken var att stambanan skulle dras längs med mindre orter för att knyta samman stad och land.

En av de första statliga järnvägsträckorna blev Malmö-Lund som öppnades 1856. I februari och mars 1856 skedde utstakningen av linjen förbi Eslöv och den 14 september 1858 invigdes delsträckan Örtofta-Eslöv-Höör rum.

Efter att Eslövs station vid Södra stambanan invigdes 1858 byggdes inom loppet av tio år två anslutande banor. Båda öppnades 1865; en mot Ystad och en mot Landskrona. 1898 öppnades en bana mot Hörby och Kristianstad. 1906 invigdes även en bana till Klippan.

Svensk normaltid

Järnvägen förändrade samhället på många sätt. Tidsuppfattningen ändrades och en gemensam tid infördes för hela Sverige. Människor blev rörligare och även de som inte var rika kunde på ett enkelt sätt resa.