Gamla Östra skolan

På platsen där Gamla Östra Skolan ligger har skolverksamhet bedrivits sedan 1840-talet. Tidigare låg Byskolan på platsen, men när Eslöv blev Köping uppfördes 1876 Eslöfs köpings folkskola, som Gamla Östra Skolan först hette.

Genom folkskolestadgan blev det från och med 1842 lagstadgat för alla svenska barn att gå i skolan. Gamla Östra skolan uppfördes som folkskola år 1876. Eslöv var vid denna tid fortfarande köping och skolan omnämndes vid uppförandet som Köpingeskolan.

År 1911 när Eslöv blev en stad tog kommunen över ansvaret för skolan.

Eslövs äldsta bevarade skolbyggnad

Skolan är en tidstypisk representant för den svenska folkskolan utformad utifrån de typritningar som staten tog fram under 1800-talets andra hälft. Byggnaden var från början uppdelad enligt tidens norm där pojkar och flickor hölls åtskilda i varsin flygel med skolsalar och kapprum.

I mittenpartiet förlades expedition och diverse personalrum. På ovanvåningen i skolans östra flygel inrymdes även lärarbostäder.

Snart efter att skolhuset var klart uppfördes en ekonomibyggnad på skoltomten inrett för tvättstuga, ved- och kolförråd och två avträden.

Gudstjänster och bibliotek

Skolans lokaler användes från början även som samlingslokal, bland annat åt kyrkan.

Före det att Eslövs kyrka uppfördes (1891), då endast Västra Sallerup kyrka fanns att tillgå, började dåvarande pastor Edelberg hålla i söndagliga gudstjänster i skolan.

Även föreningar hyrde in sig i byggnaden periodvis så som Godtemplarrörelsen.

Eslövs första bibliotek som grundades 1883 av Föreningen Eslövs lånebibliotek var lokaliserat till Östra skolan fram till 1928 då stadsbiblioteket bildades.

Eslövs äldsta park

Mot söder fanns från början en större skolpark medan skolgården med dess grusade ytor anslöt mot norr. Skolparken var den första park som anlades i Eslöv. Den anlades samtidigt med skolbyggnaden tack vare de båda initiativtagarna Dr. Walter Ström och folkskolläraren Nils Hultén. Parken kom till genom frivillig arbetskraft och frivilliga bidrag.

Hela skolområdet omgavs av glest placerade villatomter utmed gatorna.

På 1960-talet uppfördes sex skolpaviljonger i parkens utkant. Samtliga paviljonger och ekonomibyggnader är idag rivna och skolparken har styckats av.

Flickor och pojkar var för sig

Byggnaden var från början uppdelad enligt tidens norm där pojkar och flickor hölls åtskilda i var sin flygel med skolsalar och kapprum. I mittenpartiet fanns expedition och personalrum och här bodde troligen skolans manlige lärare.

Skolans kvinnliga lärare bodde på ovanvåningen i östra flygeln.

Joel Sallius, elev och lärare på Östra skolan

En person som bidrog mycket till stadens utveckling och som hade ett stort socialt patos var Joel Sallius (1901–1988). Joel Sallius var utbildad folkskollärare och blev därefter även verksam som rektor, politiker och lokalhistoriker i Eslöv.

Sallius kom från enkla förhållanden och som barn gick han bland annat på Östra skolan. Efter Eslövs högre samskola utbildade han sig till folkskollärare i Lund, med examen 1922. Efter ett par år som vikarie på annan ort återvände han till Eslöv då han fick en lärartjänst på Gamla Östra skolan – av 142 sökande till två folkskollärartjänster blev Joel Sallius utvald. Han utsågs senare till skolbibliotekarie och sedermera till ordinarie folkskollärare. Karriären fortsatte uppåt och 1957 valde Folkskolestyrelsen Joel Sallius till distriktsöverlärare i Eslövs skoldistrikt.

Under sina verksamma år var han hela tiden aktiv som lärare i klassrummet trots sina annars ledande uppgifter. Han har författat många böcker och skrifter om Eslövs historia samt var med och startade Eslövs stadsmuseum. Genom hans personliga hållning till godtemplarna bidrog han till att nykterhetsrörelsen fick en stark ställning i staden. Joel Sallius dog 1988 och har därefter fått såväl en skola, en park som ett sammanträdesrum i stadshuset uppkallade efter sig. Läs mer om Joel Sallius här.

Den svenska folkskolan

1686 års kyrkolag stadgade att boklärda klockare skulle lära barnen läsa i bok, något som var en allt för varierande och ofullkomlig form av undervisning. Det förekom att välvilliga godsägare grundade skolor där barnen fick lära sig inte bara läsa och katekeskunskap, utan även ämnen som historia, matematik och latin kunde ingå i undervisningen.

År 1723 blev läsfärdighet en skyldighet enligt lag men innebar för den sakens skull inte skolplikt då ansvaret fortfarande vilade på föräldrarna.

I ett alltmer förändrat och utvecklat samhälle under 1800-talet ökade kraven på allmän kunskap och läsförståelse bland befolkningen. År 1842 antogs folkskolestadgan som innebar att den allmänna folkundervisningen skulle omfatta betydligt mer än katekeskunskap. I den står det också att läsa: ”I hwarje stadsförsamling och hwarje socken på landet bör finnas minst en, helst fast, skola med wederbörligen godkänd lärare”.

Stadgan innebar alltså krav på fasta skolbyggnader och många sådana uppfördes under senare hälften av 1800-talet enligt centralt formulerade krav på dess utformning och beskaffenhet.

Skolbyggnaden skulle gärna uppföras i en vacker och hälsosam miljö, gärna nära vatten och grönska, lokalen skulle erbjuda god belysning och ventilation för skolbarnen. I en skrift från 1907, ”Skolhusets hygien” av folkskolläraren Gustaf Bergh, i vilken han refererade till omfattande internationell forskning, skrev han att buller och larm borde undvikas, ett skolhus var olämpligt i närheten av fabriker, industrianläggningar och även begravningsplatser. Här utgör Eslövs Östra skolan ett undantag, som uppfördes i det område på andra sidan järnvägen där stadens industrier och enklare bostadsbebyggelse förlades.

1865 och 1878 gavs Staten ut särskilda typritningar för folkskolehus, dessa byggnader var en av samhällets representationsbyggnader och invigning av nytt skolhus innebar i regel en fest- och flaggdag.

Skolhusen med skolsal och lärarbostad var nära förknippade med stationshusen, även de efter typritningar från staten, som var på samma gång en offentlig och privat byggnad och som innehöll flera funktioner såsom väntsal, kontor, biljett- och godshantering samt bostad.

Källa: Antikvarisk förundersökning Gamla Östra Skolan, Restaurera Sverige AB, 2021