Eslövs stadsbibliotek

Det som idag är Eslövs stadsbibliotek var tidigare biograf Palladium. Byggnaden hette från början Den Store Biografteater.

Resultat av guldgrävarfeber

Bakom tillkomsten av biografen låg Frans Hermodsson (1870-1944). Enligt uppgift som vi inte kunnat bekräftas hade Frans Hermodsson gett sig ut i världen och hamnat i Klondyke i Nordamerika. Där vaskade han guld och reste senare hem till Eslöv med stora obearbetade guldklumpar. Dessa guldklimpar fick bekosta biografbygget i Eslöv. På Facebooksidan Du vet att du kommer från Eslöv när… kan vi läsa följande, som bekräftar berättelsen:

Direktör F.O. Hermodsson föddes i Eslöv 1870. Han greps i unga år av lusten att se främmande länder och flyttade till Sydafrika. När den stora guldruschen till Klondyke tog sin början på 1890-talet, sökte han sig till Alaska, där han stannade i 14 år. Han intresserade sig för filmbranschen och uppförde i Eslöv den första enbart för filmbruk avsedda biograflokalen i Skåne, sedermera Palladium. Han uppfann också en ljudfilmsapparat Hermods Waitafon, som mindre biografägare hade råd att anskaffa. Hans företag kontrollerade omkring 30 biografer. F.O. Hermodsson avled 1945, en ganska känd Eslövsprofil att vara lite stolt över.

Som svar på inlägget på Facebooksidan Du vet att du kommer från Eslöv när… kan vi läsa mer om Klondike:

”The Klondyke Gold Rush” ägde rum i Yuokon-territorriet i nordvaestra Canada mot slutet av 1890-talet. De flesta som tog sig dit vandrade från framst Skagway i Alaska dit man kunde ta sig med båt från dagens USA. Många klarade inte strapatserna och dog, oftast frös de ihjäl på vägen. De som klarade sig fram till och över gränsen fick hjaelp av the Mounties’, den kanadensiska en gång i tiden ”ridande polisen”.

En av landets första biografer

Biografen uppfördes 1910 som en av de första i Sverige att endast utnyttjas som biograf, inte som teaterbiograf som var det vanliga.

Byggnaden som alltså stod klar 1910 hade redan då en ljus putsad fasad och på huskroppen stod skrivet ”Stora biograf teatern” med stora bokstäver, ett
namn som senare ändrades till ”Palladium”. När är dock okänt.

År 1922 gjordes en första ombyggnad. Kanske var det då biografen fick namnet Palladium, som ännu går att läsa på fasaden. På ritningar från den tidpunkten framkommer det att det i den stora salongen fanns plats för 350 personer.

Byggnaden användes som biograf till år 1974 då Palladiumbiografen lades ned. Huset var i mycket dåligt skick då planerna för flytten av Eslövs Stadsbibliotek till nya lokaler tog form.

Pantbank och biograf

Invid biografen fanns en tomt (kvarteret Slaktaren tomt 1) på vilken Frans Hermodssons båda systrar lät bygga ett tvåvåningshus i rött tegel med källare och vind. I den nedre delen av
byggnaden drev de pantbank.

Denna byggnad är idag en del av biblioteksbyggnaden och sammanlänkad med den gulputsade biografdelen utvändigt via en glasad handikappentré.

Om- och tillbyggnad

Delar av det nya biblioteket förlades alltså i den gamla biografen. Biografscenen och vissa partier av husets väggar revs för att huskroppen skulle kunna förlängas med en ny byggnad som idag rymmer barnavdelningen på nedre plan och allaktivitetsutrymme samt kontorsutrymme på övre plan. De båda husen byggdes samman och återfick till viss del sina 1920-tals utseende. Dessutom byggdes det mellan husen en glasad förbindelse i två plan.

Vissa minnesmärken från den gamla biografen lämnades kvar – foajén bevarades såväl som maskinrummet (det så kallade Eslövsrummet). Hålen för projektorerna sparades och fönster sattes in mot den nya bibliotekshallen som tidigare varit biografsalongen. Stor vikt lades vid att bibehålla den gamla biograffasaden.

Källa: MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN, 2007:102, ISSN 1654-0247