Om Harlösa

Då Skåne införlivades med Sverige var Harlösa den största byn i Frosta härad. Från början var byn belägen uppe på backen vid kyrkan.

När Harlösa i början av 1900-talet utvecklades till en stor järnvägsknutpunkt, flyttade bebyggelsen ner till sin nuvarande plats.

Järnvägsknut

Harlösa blev en stor järnvägsknut med fem spår i bredd och trafik mot Malmö, Landskrona och Simrishamn. Banorna var några av landets mest olönsamma. Numera är järnvägen uppriven, sista persontåget gick 9 juni 1955. De sista resterna av räls revs 1984 i samband med rivningen av Dalby–Harlösa–Bjärsjölagård Järnväg.

Följande järnvägsbolag trafikerade Harlösa station:

• Landskrona-Kävlinge-Sjöbo Järnväg (LKSJ). Invigning skedde 17 februari 1906 av arvfursten Gustav Adolf, senare Gustaf VI Adolf. Banan lades ner 1953.
• Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ) med sidolinjen Dalby–Harlösa–Bjärsjölagård Järnväg, vilken lades ner 1955.
• Bjärred-Lund-Harlösa järnväg (BLHJ). Delen Lund–Revinge–Harlösa lades ner 1939.

Skånemejerier hade sin stora torrmjölksproduktion i Harlösa på 50- och 60-talet. Harlösa hade då även ett större spritbränneri, vars byggnader idag rymmer ett av byns traktormuséer.

Slaget vid Borst

Då Skåne tillhörde Danmark stupade 500 tappra bönder i en strid vid Borst år 1644, mot ett fientligt och överlägset svenskt kavalleriförband.

Sidan är under uppbyggnad. Välkommen att bidra med information till den här sidan!